Digitaliserat material

Helsingfors stadsarkiv har digitaliserat de viktigaste och mest använda arkivmaterialen. Material i digitaliserad form kan studeras direkt i arkivdatabasen Sinetti genom att klicka på länken.

Ab Parkstad-Vanda-Puistokylä Oy:n kartat 1906–1936	Kartor och ritningar över bland annat Parkstad och Mosabacka.
Berndt Aminoffin kokoelma, henkilö – ja tonttihistoriallista aineistoa 1696–1855	Det material från Berndt Aminoffs samling som digitaliserats omfattar tomthistoriska anteckningar som innehåller information om tomtägarna och om byggandet av tomterna. Också samlingens referenskort till personer som hör till dessa anteckningar har digitaliserats. Materialets uppgifter är från 1696–1855.
C. L. Engelin kirje- ja piirustuskokoelma 1813–1840	Mer information om materialet finns här.
Haagan kauppalan rakennuspiirustukset 1907–1946	Husritningar för hus som byggdes i Haga under tiden för Haga köping.
Hakemistot maistraatin pöytäkirjoihin 1809–1874	Person-, ortnamns- och ämnesförteckningar till magistratens protokoll, sammanställda av Helsingfors stads historiekommitté.
Helsingin esikaupunkiliitosselvitys 1936–1940	Likvidatorn Yrjö Harvias lösningsförslag gällande områdesinkorporeringen samt detaljerade betänkanden om alla 15 områden som planerades att anslutas till Helsingfors. Helsingfors stora inkorporering 1946 genomfördes till största delen i enlighet med Harvias betänkande. Då anslöts till Helsingfors bland annat Drumsö, Malm, Åggelby, Brändö och Haga.
Helsingin kadunnimet 1969–1981	Helsingin kadunnimet är en bokserie som utarbetats av namnkommittén och som innehåller information om gatunamnen i Helsingfors, deras historia, uppkomst och förändringar. Gatunamnsförteckningarna innehåller också gator som inte längre existerar. Bokserien innehåller också artiklar om namngivningsprinciperna och -praxis.
Helsingin historialliset osittaiskartat kartat 1754–1965	Historiska kartor och planer över olika stadsdelar.
Helsingin historialliset yleiskartat kartat 1639–1968	Historiska kartor och planer över Helsingfors.
Helsingin kaupungin kunnalliset asetuskokoelmat 1569–1980	Samlingen innehåller stadens regler och föreskrifter från 1569 till 1980.
Helsingin kaupungin kunnalliskalenterit 1911–1914	Kalendrarna är en bra källa till information om organisationer och personer vid stadens tidigare ämbetsverk.
Helsingin kaupungin lahjoitusrahastot 1930–1970	Information om donationer som staden har fått och om villkoren och ändamålen för användningen av donationerna.
Helsingin kaupungin tilastolliset vuosikirjat 1906–2020	Årsböckerna innehåller en omfattande samling statistik över Helsingfors och jämförelsedata från Helsingforsregionen och övriga Finland.
Helsingin maistraatin rakennuspiirustukset 1823–1930	Historiska byggnadsritningar godkända av magistraten, främst från innerstaden.
Helsingin maistraatin asiakirjat 1700–1930	Magistraten hade hand om stadens ekonomiska medel, planeringen av bosättningen i staden, gatu- och vägunderhållet, ordningsväsendet och försvarskarl I protokollen finns information om bland annat olika tillstånd som magistraten utfärdat, till exempel näringsanmälningar och bygglov.
Helsingin maistraatti, Tonttikirjat, tonttirekisterit 1820–1975	I tomtböckerna finns uppgifterna om slutdatum för byggnadsservitut.
Helsingin merimieshuoneen asiakirjat 1760–1871	Sjömanshuset var en institution som övervakade sjömännens påmönstring och avmönstring och förde en förteckning över sjömännen. Materialet som digitaliserats består huvudsakligen av besättningslistor.
Huoltovirasto, vaivaishoitojohtokunnan asiakirjat 1818–1882	Direktionen ansvarade för omsorgen om fattiga och sjuka.
Huutokauppakamarin pöytäkirjat 1707–1860	Enligt de svenska lagarna hade var och en full frihet att på auktion sälja både lös och fast egendom. Genom auktionshusen kunde man också på bästa sätt sälja utmätt egendom för att på så sätt byta den mot pengar. De första auktionerna ordnades av privatpersoner, men på 1700-talet underställdes auktionsverksamheten offentlig tillsyn för att få större inflytande. Auktionshusens tjänstemän måste vara edsvurna tjänstemän och två medlemmar från magistraten måste närvara vid alla auktioner i staden för att övervaka lagligheten. Helsingfors auktionskammares handlingar har separerats till en egen helhet från magistratens arkiv.
Kaupunginhallituksen mietinnöt 1875–1982	En egen årlig serie över rapporter som stadsfullmäktige har använt som stöd för sitt beslutsfattande. Betänkandena består av yttranden från olika förvaltningar och sakkunniga.
Kaupunginhallituksen pöytäkirjat 2005–2010	Bland protokollen finns stadsstyrelsens beslut, i vilka uppgifterna om privatpersoner har tagits bort i enlighet med EU: s dataskyddsförordning.
Kaupunginmuseon lehtileikekokoelman hakukortisto 1950–1982	Helsingfors stadsmuseums samling med tidningsurklipp är ett utmärkt material för forskning om hur olika händelser och debatter har dokumenterats i tidningar. Tidningsurklippen gäller främst Helsingfors och materialet omfattar åren 1950–1982. Mer information om samlingen med tidningsurklipp finns i den här artikeln (på finska).
Kaupunginvaltuuston päätökset 1912–1921	I materialet ingår stadsfullmäktiges förslag och stadsfullmäktiges beslut gällande de framlagda förslagen.
Kaupunginvaltuuston pöytäkirjat liitteineen 1875–1921	Stadsfullmäktigeprotokoll jämte bilagor, i digitaliserad form.
Kaupunkisuunnitteluviraston sisällön mukaan järjestetyn kokoelman hakemistot 1880–2001	Samlingen för stadsplaneringskontorets detaljplaneavdelning är ordnad enligt innehållet och bildar en serie (Ha) med handlingar ordnade efter ämne (Ha). Serien består av kopior av handlingarna som ordnats i alfabetisk ordning enligt ämnet. Uppgifterna i serien omfattar åren 1880–2001. Serien innehåller en arkivförteckning för varje ämne, där kopiorna av handlingarna om ärendet listas i kronologisk ordning.
Kertomukset Helsingin kaupungin kunnallishallinnosta 1875–1965	Stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens samt nämndernas och direktionernas viktigaste beslut samt ämbetsverkens och inrättningarnas verksamhetsberättelser.
Kiinteistövirasto, siirtolapuutarhatoimisto, Siirtolapuutarhojen istutussuunnitelmat 1932–1960	Planteringsplaner för Helsingfors stads koloniträdgårdar.
Kiinteistövirasto, siirtolapuutarhatoimisto, Omakotipuutarhojen istutussuunnitelmat 1929–1987	Planteringsplaner för privata trädgårdar runtom i Helsingfors.
Kulosaaren rakennuspiirustukset 1908–1949	Husritningar för hus som byggdes under Brändö villastads tid.
Kämnerinoikeuden pöytäkirjat ja liitteet (allegaatit) 1702–1868	Kämnärsrätten var verksam under rådstugurätten. Där behandlades tvistemål, med undantag för växelärenden och sjörättsliga frågor, och vissa andra ärenden som rådstugurätten hade hand om. Kämnärsrätten prövade också smärre brottmål.
Munkkiniemen rakennuspiirustukset taajaväkisen yhdyskunnan ajalta 1927–1961	Planer för hus byggda under den tid då Munksnäs hade statusen som samhälle med sammanträngd befolkning.
Raastuvanoikeuden konkurssiasiakirjat ja niiden aakkosellinen hakemisto 1818–1860	Rådstugurättens konkurshandlingar i digitaliserad form samt en alfabetisk förteckning över handlingarna.
Raastuvanoikeuden perukirjat 1679–1880	Avlidna Helsingforsbors bouppteckningshandlingar i digitaliserad form. Bouppteckningshandlingen är en förteckning som upprättas vid bouppteckningen och en värdering av den avlidnes kvarlåtenskap, på grundval av vilken arvet fördelas och arvsskatten fastställs.
Raastuvanoikeuden tuomiokirjat, tuomiotaltiot ja riita-asiat, I osasto 1813–1860	Rådstugurättens första avdelning fattade beslut om bland annat lagfarts- och inteckningsärenden och om tvister gällande dessa samt om tvister gällande rätten att lösa in mark och byggnader i staden. Rätten behandlade också sjörättsliga frågor och tvister om besvär och servitut mellan grannar.
Raastuvanoikeuden tuomiokirjojen hakemisto 1653–1656	Förteckning över Helsingfors rådstugurätts domböcker. Domböckerna förvaras i Riksarkivet och de finns i digitaliserad form i Finna.
Rahatoimikamarin pöytäkirjat 1877–1930	Drätselkammaren var stadsstyrelsens föregångare. Den hade till uppgift att förvalta stadens egendom och finanser, uppbära skatterna, utföra stadens betalningar och upprätta budgeten.
Rahatoimisto kunnallisverojen kantokirjat 1875–1915	Skattelängder över kommunalskatten kan utnyttjas till exempel i forskning om ekonomisk historia och socialhistoria. Vid jämförelse av skatteuppgifter måste hänsyn tas till inflationen och det faktum att inte alla invånare i Helsingfors stad betalade kommunalskatt. Till exempel år 1890 hade Helsingfors cirka 56 000 invånare, av vilka knappt 8 000 betalade kommunalskatt, det vill säga ungefär 14 procent av stadens hela befolkning. Senare ökade antalet kommunala skattebetalare och år 1915 betalade redan 29 procent av stadens invånare kommunalskatt. Skattelängderna är användbara även för släktforskare, eftersom man i dem hittar adresserna till alla skattebetalare.
Rahatoimisto kunnallisverojen rekisteri 1886–1915	För de kommunala uppbördslängderna finns sedan 1886 ett register över kommunalskatten, det vill säga en alfabetisk förteckning över kommunala skattebetalare. Materialet i registret har digitaliserats fram till 1915. Registret över kommunalskatten för 1886–1890 innehåller en hänvisning till stadsdelen och till sidnumret i uppbördslängden för varje skattebetalare. Från och med 1891 har varje skattebetalare ett unikt nummer i registret, på grundval av vilket personen kan hittas i den egentliga kommunala skattelängden med löpande numrering.
Rakennuskonttorin piirustukset 1849–1966	Huvudritningar för fastigheter som staden låtit uppföra, till exempel skolor, sjukhus, bibliotek och brandstationer.
Rakennusvirasto, puistosuunnitelmat	Över 900 digitaliserade ritningar över grönområdena i Helsingfors. Innehåller bland annat planteringsplaner för växter i parkerna.
Tilastotoimiston erikoistilastot 1910–1976	Särskild statistik över hälso- och sjukvården, utrikeshandeln och sjöfarten, stadens tekniska inrättningar och utbildningsväsendet.
Tilastotoimiston kiinteistökortisto 1820–1960	Kortregistret över fastigheter (ofta även kortregistret över tomter) visar till exempel olika ägare av Helsingfors stads tomter efter att staden sålt tomten. Kortregistret sammanställdes på 1950-talet av statistikbyrån, föregångaren till Helsingfors stads nuvarande Faktacentral. Uppgifterna i kortregistret, som sträcker sig från tidigt 1800-tal till 1950-talet, samlades i huvudsak från tomtböcker som utarbetats av magistraten i Helsingfors.
Tilastotoimisto, Kuolleiden kortisto 1914–1934	Kortregistret över avlidna innehåller uppgifter om över 60 000 personer som avlidit 1914–1935 och som vid tidpunkten för sin död bodde eller var skrivna i Helsingfors eller som avled i Helsingfors. Förutom uppgifter om Helsingforsbor som avlidit i Helsingfors innehåller kortregistret därmed också uppgifter om personer som varit skrivna vid församlingar i Helsingfors eller i civilregistret och som avlidit utanför staden samt om icke-ortsbor som avlidit i Helsingfors. Icke-ortsborna är vanligtvis listade på blå, mörka kort, i stället för de ljusa korten, i kortregistret. I kortregistret saknas de personer bosatta i Helsingfors som har dödförklarats genom rådstugurättens beslut och vars uppgifter finns i dödsattesterna.
Tilastotoimisto, Väestö-, rakennus- ja asuntolaskenta 1960–1985	Exakt folkräkningsdata från Helsingfors.