Vanliga frågor

Vi rekommenderar att du börjar med att titta i arkivdatabasen Sinetti för att se om du kan hitta något material som intresserar dig där. Därefter kan du beställa materialet via Sinetti. Då hämtas materialet fram och lämnas i anslutning till forskarsalen för dig. Du får en e-postbekräftelse när materialet har hämtats. Läs också avsnittet Vad har vi inte på vår webbplats.

Innan du kommer till forskarsalen, kontrollera de aktuella öppettiderna på webbplatsen. De normala öppettiderna finns till exempel längst ner på denna sida. På framsidan meddelas separat om avvikande arrangemang kring besök i forskarsalen.

När du kommer till forskarsalen ska du först skriva ditt namn i gästboken. Denna information används endast för att följa upp antalet besökare. Lämna sedan ytterkläderna i garderoben utanför forskarsalen. Intill garderoben finns en tillgänglig toalett samt låsbara skåp för ryggsäckar och väskor som inte får tas med i forskarsalen. Anteckningsmaterial, inklusive datorer och surfplattor, får tas med in i forskarsalen, men för att skydda arkivmaterialet ska en eventuell matlåda ätas utanför forskarsalen.

I forskarsalen finns en hylla där du kan lämna och reservera materialet som du använder genom att fylla i en reservationsblankett. Reservationen gäller i två veckor, om inget annat avtalas. Materialet som du inte längre behöver ska du returnera till återlämningsvagnen intill forskarsalen.

Uppgifterna om de viktigaste materialen som digitaliserats hittar du till exempel på stadsarkivets webbplats i avsnittet Digitaliserat material. Du kan också söka digitaliserade materialhelheter direkt i arkivdatabasen Sinetti, antingen genom att välja den önskade materialhelheten i avsnittet Digitaliserat material eller med fritextsökningen genom att begränsa sökningen endast till digitaliserade materialhelheter.

Den mest använda materialhelheten för släktforskning är adressregistret från adressbyrån vid Helsingfors polisinrättning, som omfattar åren 1907–1973. Allmänna personuppgifter och bostadsadresser för personer som har bott i Helsingfors.

Också Helsingfors sjömanshus arkiv, som omfattar åren 1759–1942, innehåller uppgifter som kan vara användbara vid släktforskning. För att hitta enskilda personer i materialet behövs dock i de flesta fallen åtminstone information om namnet på det fartyg på vilket personen tjänstgjort och eventuell tidpunkt för tjänstgöringen.

Information om en person som har arbetat vid staden kan hittas med hjälp av stadens lönenämnds tjänstekort (1918–1978).

Om ditt intresse gäller äldre material kan du i släktforskning använda bouppteckningshandlingarna från Helsingfors rådstugurätts arkiv, som omfattar åren 1679–1880.

När det gäller äldre material kan du också använda de olika personförteckningarna i Helsingfors magistrats arkiv som innehåller material från 1700-talets senare hälft till omkring 1800-talets mitt.

I släktforskning kan man också utnyttja mantalslängderna som finns i Helsingfors drätselkammares arkiv och som omfattar åren 1727–1924.

I stadsarkivet finns dessutom ett stort antal olika slags privata arkiv som kan vara till hjälp i viss typ av forskning.

Den primära och mest omfattande källan till adressinformation för personer som har bott i Helsingfors är adressregistret från adressbyrån vid Helsingfors polisinrättning, som innehåller uppgifter från åren 1907–1973. I detta register finns ett så kallat grundkort för varje person som var bosatt i området för dåvarande Helsingfors, där personens bostadsadress anges.

När det gäller adressuppgifter för en enstaka person är det enklaste sättet att få uppgifterna att begära information via stadsarkivets återkopplingssystem. I informationsbegäran ska man ange minst personens namn och eventuellt födelsedatum eller någon annan specificerande uppgift med vilken man kan skilja åt personen från andra personer med samma namn. Också all annan bakgrundsinformation hjälper till att hitta rätt person.

Äldre vaccinationsuppgifter för en viss person ska i första hand begäras från centralarkivet för hälso- och sjukvården i Helsingfors.

• Centralarkivet för hälso- och sjukvården i Helsingfors. Begäran om klienthandlingar
• Servicetelefon vid centralarkivet för hälso- och sjukvården (kl. 9.00–14.30) (09) 310 76505.

I stadsarkivet finns en del avgångsbetyg från gymnasiet, men inga studentexamensbetyg. Studentexamensbetyg ska begäras från Studentexamensnämnden. I Skolregistret kan du kontrollera var eventuella avgångsbetyg finns.

Äldre bygglovsritningar som godkänts vid Helsingfors magistrat, fram till år 1932, finns digitaliserade i arkivdatabasen Sinetti, där de fritt kan granskas och laddas ned. Samlingen är inte fullständig. Bygglovsritningarna är ordnade efter stadsdel, kvarter och tomt. För att hitta de byggnadsritningar som du vill ha, måste du först ta reda på byggnadens fastighetsbeteckning, som har formen stad-stadsdel-kvarter-tomt.

Senare bygglovsritningarna som godkänts av Helsingfors magistrat och Helsingfors stads byggnadstillsyn fås från Lupapistes webbutik.

Nuvarande Tavastvägen fick namnet Östra Chaussén efter vägarbeten som utfördes 1863–1864. Gatans ursprungliga namn togs åter i bruk 1928. På motsvarande sätt kallades nuvarande Mannerheimvägen vid ungefär samma tidpunkt Västra Chaussén. Andra tider kallades vägen Åbovägen innan den fick sitt nuvarande namn 1942.

En intressant digitaliserad publikation för dig som forskar om lokalhistoria är bokserien Helsingin kadunnimet 1–3 som sammanställts av namnkommittén. Böckerna är uppslagsverk där du kan följa förändringar i gatunamnen genom åren och ta reda på varifrån olika gator har fått sitt namn. Helsingin kadunnimet finns i elektroniskt format i arkivdatabasen Sinetti.

I stadsarkivet finns också information om mycket detaljerade frågor. Om du har en enskild liten fråga, rekommenderar vi att du lämnar en informationsbegäran. Då kan stadsarkivets personal försöka hitta svaret på din fråga.

Exempelvis kan svaret på denna fråga hittas i avdelningen om OS-byn i arkivet XV Olympia Helsingfors 1952. Av korrespondensen om idrottarnas boende framgår bland annat att det nederländska landslaget bodde på Forsbyvägen 9D 27–34 och Forsbyvägen 9E 35–39.